Det är snart sex veckor sedan vi i Sverige hade den 1:a Nationella konferensen i Palliativ vård. Det blev en välbesökt tillställning. Utvärderingen visar att konferensen var uppskattad och att initiativet var välkommet. Tyvärr blev det snabbt fullt på en del av seminarierna och flera kom inte in på det de hade bespetsat sig på att höra. Men konferensen gav mersmak och det är bara att leta större lokal till nästa gång.

Den 11 maj hade Nationella Rådet för Palliativ Vård – NRPV – årsmöte. I styrelsen för SFPM har vi delat upp arbetsuppgifterna och det är nu Carl-Magnus Edenbrandt som är SFPMs representant i NRPV. Som ni kanske minns så hade vi en diskussion på Vårmötet om vilken roll NRPV ska ha. Carl-Magnus framförde SFPMs syn och de andra representanterna tog tillbaka frågan till sina respektive föreningar. Den 13 september träffas Nationella Rådet igen för att diskutera frågan om Rådets funktion vidare.

Den 20 maj sammanträdde styrgruppen för Nordiska kursen i Köpenhamn. Bl. a berättade våra norska kollegor att palliativ medicin ska bli ett ”kompetensområde” i Norge. Det tar ca 2 år att bli specialist inom kompetensområdet palliativ medicin och motsvarar ungefär en tilläggsspecialitet i Sverige. Den teoretiska grunden utgörs av Nordiska kursen, så redan planerar vi en fortsättning med en femte kurs. Vi gratulerar våra norska vänner och jobbar vidare på att palliativ medicin ska bli en tilläggsspecilitet även i Sverige. Under nästa år inleder Socialstyrelsen sin översyn och då hoppas vi att argumenten ska vara övertygande. Har ni förresten noterat att det under våren har varit väldigt många tjänster utlysta i palliativ medicin. Jag har räknat till inte mindre än tio tjänster från norr till söder och då kanske jag ändå missat några annonser. De är givetvis långt ifrån behovet men ändå många fler tjänster än vad som varit utannonserade tidigare. Äntligen börjar det bli tydligt att palliativmedicinare behövs! Det är också glädjande att Diplomeringen och Nordiska kursen i flera annonser framhålls som en merit. ”Inofficiellt” har vi redan ett uttryck för vad som krävs av en ”Specialist”.

Ni som läser European Journal of Palliativ Medicine kanske har uppmärksammat att den svenska palliativa vårdens historia och utveckling finns översiktligt beskriven i en artikel i senaste numret. Artikeln ingår i en serie där de palliativmedicinska föreningarna i olika europeiska länder får möjlighet att presentera sig. Hela styrelsen har deltagit i att ta fram artikeln och där finns samlat en del användbara argument och data. Tyvärr kan vi av upphovsrättsliga skäl inte lägga ut artikeln på hemsidan, men om någon är intresserad och inte har tidskriften så kan ni maila till mig så skickar jag ett ex.

Jag håller tummarna för dem av er som ska åka till Glasgow så inget askmoln lägger hinder i vägen. Själv stannar jag hemma denna gång men hoppas få rapporter från några av de intressanta punkter som står på programmet.

Trevlig sommar allihopa!

Eva TT